Fredag morgon, jag hör hur folk jublar.
Själv kan jag inte påstå att jag jublar. Har inte en direkt intressant fredag framför mig. Jag ligger kvar i sägen och funderar på hur jag ska fixa allt som jag ställt till med. Känner mig verkligen som en dålig människa. Hatar den här känslan. Vill nog bara ligga kvar i sängen hela dagen och gråta. Har ingen ork till något annat kan jag medge.
Det är nästan läskigt hur mycket tårar som rinner. Flera gånger i veckan är det och ibland flera gånger per dag. Sen är det bara en person som kan trösta mig och han är såklart 5mil bort varje gång jag behöver tröst. Nej nu ska jag torka tårarna och försöka se något positivt med den här helgen. Fyller år på söndag. Då kommer släkten och firar mig och jag har Alex vid min sida som får hålla mig på glatt humör när jag nog helst då vill lägga mig ner och dö.
Depp inlägg as usual. Kommer det någonsin bli bättre?