Mina vänner, jaa.. Som jag skrivit tidigare tror jag så är jag svår att förstå och inte den lättaste att få kontakt med om man inte försöker. Jag tänker nu i alla fall inte dra vem jag gillar mest eller sämst för det är ju bara sjukt. När jag gick i 7-9 så hade jag massa vänner som jag umgicks med för vi var en sån tight klass. Sen gick jag också på en skola där många av mins barndoms vänner gick. Nu dock när jag börjart gymnasiet går jag inte alls ihop med flera människor i klassen. Utan faktiskt bara 2. Matilda och Irma. Fin fina tjejer. Irma är jag med i stallet jämt, då jag har hästen hos henne. Jag har aldrig blivit kompis med någon så snabbt som Matilda som jag sen kan lita på till 100%, berätta allt för, kunna säga vad ja tycker utan att få massa skit för det. Vi är så lika samt olika. Självklart har man andra vänner men jag träffar dem aldrig. Så kan inte kalla det för en vänskap.