är inte värt något för någon. alla bara sviker och jag gör fel vad jag än jag gör. har ingen att vända mig till för mina problem är det ändå ingen som orkar lyssna på. jag är bara en i mängden som man kollar snätt på. nån som inte är värd att ha nån där. blir lämnad ensam och vet inte var jag hamnar nu. om jag tar mig ur detta eller om jag stannar kvar. vet inte hur mycket jag kommer orka. vet inte vem som kommer finnas kvar när jag väl är redo, kommer jag ens vilja försöka när det känns som jag fått så tydliga direktioner att de inte vill ha med mig och göra? kommer jag orka fortsätta gå upp på morgonen och göra något? vill jag fortsätta om jag ska vara ensam?
är lämnad och det är mitt fel för att jag inte är tillräckligt bra. man tror att man känner några, man tror att de orkar med en men allt är bara en fet jävla lögn. vänner sviker en och denna gång är det kanske förgott? aldrig mer det som en gång varit, aldrig mer något av det som varit bra. lycka är något som bara förstör en.
men klarar man inte av mig när jag är som jobbigast så förtjänar man mig inte när jag är som bäst, så enkelt är det.
jag försökte tidigare men nu känns det som jag inte ska göra något, för allvarligt ni vill inte ha mig där.